Snart är det en ny vecka och det innebär en massa måsten.Jag vill bara gräva ner mig och inte alls tänka på alla måsten.. Jag hatar det. Bara tanken av att det snart är onsdag får det att krypa i hela kroppen och paniken kommer. Onsdag innebär att det är begravning, vilket också innebär att det är ett avslut på en väntan och en ny början på hela sorge prosessen. På ett sätt ska det bli skönt att få just det där avslutet så man kan börja bearbeta ordentligt och försöka gå vidare men samtidigt känns det så sjukt skrämmande. Det känns så slutgiltligt, det innebär att jag måste inse sanningen och ta det till mig. Och det vägrar jag att göra, jag vill inte inse att min dotter faktiskt är död och att jag måste planera hennes begravning och begrava henne. Jag vill inte att det ska vara sant att jag måste gå till hennes grav varje gång jag vill träffa henne. Jag vill så gärna ha henne hos mig och bara få hålla henne i min famn. Jag vet ju sanningen och jag vet ju att det aldrig kommer att hända. Jag vet så väl att min Hailey är död, att hon ligger i sin fina urna och att hon ska urnsättas på onsdag. Men varför?? Varför skulle hon tas ifrån mig, varför skulle det hända just mig, har jag inte lidit nog i mitt liv.

Imorgon är det måndag och då börjar den långa listan som ska bockas av bit för bit. Vi ska ner till stenhuggarna och kolla på stenar och planera hur den ska se ut och vad det ska stå. Det kommer att bli en väldigt känslosam dag imorgon känner jag och det är tur att jag kommer ha min sambo vid min sida. Jag vill inte alls behöva göra allt det här men det är en del av prosessen och tyvärr något som måste göras. Inte fan är det nog med att man ska lida och må dåligt, tvingas planera och välja ut kista/urna, sten och gravplats. Nej det ska kosta en jävla massa pengar med. Pengar som man inte har. Men vad ska man göra, spelar ingen roll hur mycket det kostar för det måste göras och Hailey förtjänar det bästa. Hon är min dotter och bara min, hon har fått den finaste platsen på hela kyrkogården och där kommer hon att ligga fint. Hon har den sötaste urnan och ska självklart ha den finaste stenen som passar henne. Hon är värd vartenda öre om inte mer. Jag skulle vilja ge henne allt här i världen men tyvärr. Jag får nöja mig med det lilla, försöka tänka possitivt och behålla de fina minnen jag har. 

På något sätt måste dagarna passera och vardagen flyta på för nu är det 3 veckor sedan hon lämnade mig. Det känns fortfarande som igår och såren är färska i både kropp och själ. Det gör så ont, så fruktansvärt ont och jag vet inte vad jag ska göra för att lindra smärtan. Den finns ständigt där och påminner mig om vad som kunde ha blivit. Det kunde ha blivit så jävla bra, men istället blev det såhär. Tankarna går ständigt och frågorna är många, för många. Jag vet att jag aldrig kommer att få svar på mina frågor och det finns inget jag kan göra för att stoppa alla tankar som kommer. Jag måste hålla mig stark och försöka hålla mig uppe så gott det går, om inte för min skull så för din. Jag hoppas att jag hittar en fin sten till henne och sen kommer bara det sista, vad ska man skriva, vad kan man skriva och vad får man skriva på stenen.. Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva på hennes sten men då skulle den bli allt för stor. Hur tonar man ner allt det där och hur får man det att låta bra? Det är den största frågan just nu. Det kommer kanske automatiskt när man väl sitter där vad vet jag. Jag känner på mig att det kommer bli bra till slut och jag är glad att jag har så mycket stöd och hjälp.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Piiikaabooo - are you fucking kidding me? Why would you even use that word? It's pretty clear that i didn't mean anything to you. Piiikaabooo is a word that use to mean something. That was our secret word to show our love. It symbolized love, securit...

The snow is falling and the wind is blowing The windows are shaking and the wind is freezing The sun is hiding and the stars are shining It´s a beautiful night and the snow is the only light This is so neet, you are the only one i want to mee...

Varje gång jag besöker din grav så känns allt så himla overkligt. På tisdag skulle du blivit 4 månader, min underbara dotter. Om du bara på något sätt kunde förstå hur mycket jag saknar dig och hur mycket jag älskar dig. Tiden bara går och går men de...

Ont och öm i hela kroppen efter gårdagens träning men jag ger mig fan inte. Jag har 28 mamma kilon som ska väck, och gärna lite till! Äter numera regelbundet, nyttigt och går på diet plus att jag tränar. Jag känner att min kropp tar en jävla massa s...

Ända sedan jag var 15 år så har jag haft småbarn runt om kring mig och jag är så van vid deras närvaro. för exakt 1 år sedan så blev jag gravid och äntligen skulle jag få ett eget barn. det är inget fel på styvbarn, jag älskar dem men det har alltid ...