The snow is falling and the wind is blowing

The windows are shaking and the wind is freezing

The sun is hiding and the stars are shining

It´s a beautiful night and the snow is the only light

This is so neet, you are the only one i want to meet

I wish that you could see and i wonder if you miss me

I look up in the sky and wish that you could stop by

You are forever my daughter and i am a proud mother

He chose to take you away from me, what could the reason be

You are in my heart but i know that we will always be apart

You are in my soul but there will allways be a hole

you are in my mind and fate is so unkind

The pain is allways there and the reason will never be clear

I love you Hailey wherever you may be

I wish that you could see and i wonder if you miss me

I look up in the sky and wish that you could stop by

I miss you my daughter and whoever took you is a monster

there are so many things that I will never get to see

and I wish that you were here with me

I love you Hailey wherever you may be.

Varje gång jag besöker din grav så känns allt så himla overkligt. På tisdag skulle du blivit 4 månader, min underbara dotter. Om du bara på något sätt kunde förstå hur mycket jag saknar dig och hur mycket jag älskar dig. Tiden bara går och går men det svider i hjärtat lika mycket fortfarande. Jag har undvikt att gå till din grav dem senaste 3 veckorna för jag vet hur mycket smärta det betyder och jag blir alltid lika förstörd. Men jag har precis varit hos dig och pratat med dig. Så fort jag kommer till din plats så får jag en känsla som är svår att beskriva, det är inte ofta jag känner sådär men när jag är hos dig så känner jag din närvaro och jag kan nästan svära på att jag vet att du hör och ser mig. När jag väl kommer dit så vill jag inte gå därifrån. jag känner att du finns hos mig, att du ser mig, att du hör mig och att du på något sätt svarar mig. Det är helt sjukt men jag får ett sådant lugn över mig och känner din närvaro. det känns alltid lika hemskt att lämna dig, jag känner mig så tom och all energi som du ger mig bara försvinner så fort jag går. Du, en del av mig har förvunnit och det finns inget på denna jord som kan ersätta din plats! Jag börjar till och med tvivla på om jag verkligen vill försöka satsa igen i framtiden. jag är så otroligt rädd och jag vet inte om jag någonsin kommer att vara redo igen. samtidigt som en del av mig bara vill ha ett barn NU så vet jag inte om jag någonsin vill, orkar eller kan igen. alla läkare säger att det fanns absolut inget jag kunde ha gjort för att rädda dig eller ändra på situationen, men ändå så anklagar jag mig själv varje dag. på något sätt så kanske det hade gått att ändra på, men hur? det jobbigaste är nog inte att acceptera att du faktiskt inte finns längre, det jobbigaste är att jag kommer aldrig att få några svar på varför eller hur du togs ifrån mig. om du bara visste, om du bara kunde förstå hur saknad och älskad du är min fina Hailey <3

Ont och öm i hela kroppen efter gårdagens träning men jag ger mig fan inte. Jag har 28 mamma kilon som ska väck, och gärna lite till! Äter numera regelbundet, nyttigt och går på diet plus att jag tränar. Jag känner att min kropp tar en jävla massa stryk och värken är 10 gånger värre men just nu orkar jag inte bry mig och vägrar att lyssna på kroppens signaler. Jag skäms för att gå utanför dörren och jag blir äcklad av mig själv när jag ser mig i spegeln! Såhär vill jag inte ha det, jag vill inte leva såhär och för engångs skull så förtjänar jag att må bra och få känna lycka. Så hur ont det än gör och hur stor risken än är för att jag får mer skador så tänker jag genomföra det här. Som jag har sagt innan så är det här mitt själviska år. Jag tänker bara göra det jag vill och det jag mår bra av. När, var och hur jag vill. Jag tänker bara göra det som får mig och min familj att må bra. Jag är trött på att må såhär, att känna såhär och att tänka såhär om mig själv så det är dags för en förändring. Och den sker nu!

Ända sedan jag var 15 år så har jag haft småbarn runt om kring mig och jag är så van vid deras närvaro. för exakt 1 år sedan så blev jag gravid och äntligen skulle jag få ett eget barn. det är inget fel på styvbarn, jag älskar dem men det har alltid varit en dröm att få ha egna små kottar som springer om kring. men för 4 månader sedan så förändrades allt och jag fick en chock när jag insåg att jag inte skulle få uppleva min dröm. min dotter dog och även om jag är mamma så får jag inte uppleva hennes närvaro som jag borde få. det har snart gått 6 månader sen jag hade barn i mitt liv och jag saknar det så fruktansvärt mycket. jag saknar alla tidiga mornar, alla blöjbyten, alla bad, allt skrik och kaos. jag saknar att inte få trösta någon som är ledsen, att få mata någon som är hungrig, att få hålla någon i min famn, att få natta på kvällen och få vakna med ett leende på läpparna. jag saknar alla mysiga och roliga stunder. även om jag idag känner mig älskad och har en familj som står vid min sida så saknas det något. även om jag har folk runt om kring mig och håller mig sysselsatt så känner jag värken i mitt hjärta och rastlösheten i min kropp. det känns så hemskt och jag klankar ner på mig själv för att jag känner och tänker såhär. jag har en sambo och en underbar familj som alltid finns här, stöttar, hjälper och älskar mig och jag är så otroligt lycklig över att jag har dem och jag älskar dem över allt annat. jag kan verkligen inte tänka mig ett liv utan dem och trots allt kaos sista tiden så är jag faktiskt lycklig. men jag kan inte förtränga mina tankar och känslor, det går bara inte. jag har bestämt mig för att hitta mig själv, ta hand om mig själv och min familj. jag har bestämt mig för att ta mig dit jag vill och göra det jag vill. allt detta skulle göras innan jag ens tänker tanken på om jag vågar satsa igen. men trots min beslutsamhet så finns tankarna och känslorna där. på något sätt så måste jag ta mig vidare och lyckas med det jag vill. jag måste hitta styrkan att stå på mig och inte släppa efter för mina drömmar. jag måste, jag vill och jag ska tänka på mig själv och mitt bästa, ingenting annat! jag ska få göra vad jag vill, när jag vill och jag ska kunna ha kontroll över mitt liv. drömmarna får vänta tills jag verkligen är redo!

Då kommer det första inlägget för 2014 och självklart kommer det handla om nyårslöftet. Detta året blir det inget lamt löfte om att jag ska sluta röka, ska komma igång med träningen, inte äta godis osv osv. 2014 ska bli mitt år, ett själviskt år, det ska bara handla om mig och mitt bästa. Mitt löfte till mig själv och mitt nyårslöfte är ”jag ska ta tillbaka mitt liv, hitta mig själv, bara tänka på mig själv och vad jag mår bäst av” Jag ska träna vad jag vill, när jag vill. Jag tänker äta vad jag vill och när jag vill. Jag tänker sätta upp små mål som jag vet att jag kan klara av med måtta och jag tänker bara göra det som känns rätt. Dags att ta tillbaka min kropp, mitt liv, hitta min passion och livsglädje igen. Jag ska försöka att se allt från den positiva sidan istället för den negativa. Jag ska bara finnas där för dem som jag verkligen vet finns där för mig. Jag har lärt mig att uppskatta varje minut vi får med dem vi älskar och att uppskatta varje dag vi får här i livet. Så från och med nu ska jag se framåt istället för bakåt. Jag ska tänka på vad framtiden har att ge istället för att se vad gårdagen förstörde och tog. Nu börjar mitt nya liv och det blir vad jag gör det till. 2014 ska bli helt underbart <3